Sjöorre
Kännetecken:
Sjöorren är en mörk dykand (44–54 cm lång) med kraftig kropp och lång hals.
- Hanen är helt svart med ett tydligt gult band på den svarta näbben – ett säkert kännetecken.
- Honan är mörkbrun, med ljusare kinder och buk samt en mindre markerad näbb.
Båda könen har mörka ögon och en karaktäristisk profil med hög panna och sluttande näbb.
Förekomst:
Sjöorren häckar i norra Sverige, främst i fjällens sjöar och myrvatten, men förekommer även vid kustnära vatten i Norrbotten. Under flyttning och vinter ses den längs väst- och sydkusten, där stora flockar kan samlas.
Beteende:
Sjöorren är en skicklig dykare och tillbringar större delen av tiden i vatten. Den flyger ofta lågt över vågorna i täta flockar och är svår att upptäcka i sitt mörka fjäderdräkt. Under häckningen lever den mer undangömt, ofta parvis.
Föda:
Sjöorren livnär sig på musslor, snäckor, kräftdjur och småfisk. Den dyker djupt efter födan och kan stanna under ytan i upp till 30 sekunder.
Fortplantning:
Häckning sker i maj–juli. Boet byggs nära vattnet, ofta väl dolt bland gräs eller mossa. Honan lägger 6–10 ägg som ruvas i cirka 27–30 dagar. Ungarna är borymmare och följer honan till vattnet direkt efter kläckning.
Flyttning:
Sjöorren är en flyttfågel. Den lämnar fjällsjöarna under hösten och flyttar mot kusterna i södra Skandinavien, Danmark och Västeuropa.
Utbredning:
Arten finns i norra Europa och Asien, samt på Grönland och Island. I Sverige är den vanligast i fjällkedjan och längs norrlandskusten.
Jakt:
Sjöorren är jaktbar från 21 september till 31 januari. Jakten sker främst vid kuststräckor under flyttning och vinter, ofta som sträckjakt eller sjöfågeljakt från båt eller gömsle.
Vapenklass:
Vid jakt används hagelgevär, vanligtvis med hagelstorlek nr 3–5.
Tänk på till jägarexamen:
- Dykand med mörk fjäderdräkt.
- Hane: svart med gul näbb.
- Hona: brun med ljusare kinder.
- Häckar vid fjällsjöar och myrvatten, övervintrar vid kusten.
- Äter musslor, snäckor och kräftdjur.
- Jagas under höst och vinter med hagelgevär.