Vildsvin

Kännetecken:
Vildsvinet är kraftigt byggt med korta ben, lång kropp och ett stort huvud med rörlig tryne. Kroppslängden är 120–180 cm och höjden vid manken 70–100 cm. Pälsen är mörkbrun till svart och borstig. Under vintern får den en tätare päls. Hanen (galt) har kraftiga hörntänder, betar, som används vid försvar. Honan (sugga) är något mindre och saknar stora betar.

Förekomst:
Vildsvinet finns främst i södra och mellersta Sverige, men sprider sig norrut. Det trivs i löv- och blandskog med närhet till åkrar, fält och myrmarker, där det kan hitta både skydd och riklig föda.

Föda:
Vildsvinet är allätare. Det äter rötter, ekollon, maskar, insekter, växter, säd, majs och ibland smådjur. Det bökar gärna i marken med sitt tryne för att hitta mat.

Ungar:
Suggorna får normalt 4–6 kultingar (ibland fler) under januari-mars. Kultingarna är bruna med ljusa längsränder som kamouflage; dessa försvinner efter några månader.

Brunst:
Brunsten sker ofta under hösten, men parning kan förekomma året runt beroende på klimat och fodertillgång.

Läte:
Vildsvin kommunicerar med olika grymtningar, frustningar och gnissel. Under hot eller stress kan de ge ifrån sig kraftiga skrik.

Spår:
Vildsvinets klövspår liknar hjortdjurs men är rundare, med kraftigare och bredare klövar, cirka 5–7 cm långa. Bökmärken i marken och spillning i högar är tydliga tecken på deras närvaro.

Jakt:
Vildsvin jagas året runt, främst genom vakjakt, åteljakt och drevjakt. Vildsvinet lever ofta i flockar, de är nattaktiva och försiktiga. Äldre galtar lever vanligtvis ensam utanför parningstiden.

Vapenklass:
För jakt på vuxna vildsvin krävs klass 1-vapen, alltså kulvapen med minst 2 700 joule vid 100 meters avstånd.