Kännetecken:
Mufflonet är en vild fårart med kompakt kropp och kort, tät päls. Kroppslängden är 110–130 cm och mankhöjden omkring 65–75 cm. Pälsen är rödbrun till mörkbrun med en ljus sadelfläck över ryggen, särskilt hos baggarna. Hanen (bagge) har stora, spiralvridna horn som kan bli upp till 80 cm långa. Honan (tacka) är mindre och har små horn eller saknar dem helt.
Förekomst:
Mufflonet härstammar ursprungligen från Sydeuropa, främst från Korsika och Sardinien, men har inplanterats i flera europeiska länder. I Sverige finns mufflon främst i södra delarna av landet, ofta i vilthägn men även som frilevande populationer i vissa områden. Den trivs i kuperad terräng med skog, ängsmark och klippor.
Föda:
Mufflonet äter gräs, örter, löv, skott och bark, men även jordbruksgrödor när det finns tillgång. Under vintern betar det gärna ris och buskar.
Ungar:
Tackan får vanligen ett eller två lamm under april–maj. Lammen är bruna och följer modern kort efter födseln.
Brunst:
Brunsten sker under oktober–november. Under denna tid slåss baggarna genom att stångas för att vinna tillgång till tackorna.
Läte:
Mufflonet är i allmänhet tystlåtet, men baggarna kan bröla eller frusta under brunsten. Lammen bräker för att hålla kontakt med tackan.
Spår:
Mufflonets klövspår är små och spetsiga, liknande fårspår, cirka 4–6 cm långa. I områden med snö eller mjuk mark syns ofta även spår av flockens rörelser tillsammans.
Jakt:
Mufflon jagas under hösten, främst genom smygjakt eller drevjakt. Djuret är vaksamt, rörligt och söker ofta skydd i skog eller på steniga höjder.
Vapenklass:
För jakt på mufflon krävs klass 1-vapen, alltså kulvapen med minst 2 700 joule vid 100 meters avstånd.