


Kännetecken:
Skogsharen är något mindre och kompaktare än fältharen. Kroppslängden är 45–65 cm, vikten 2–5 kg. Öronen är kortare än hos fältharen och har svarta spetsar. Den mest utmärkande egenskapen är att den byter färg efter årstid: brungrå sommarpäls och vit vinterpäls, med undantag för öronspetsarna som förblir svarta året runt.
Förekomst:
Vanlig i skogstrakter över större delen av Sverige, men numera minskande i södra delen på grund av konkurrens från fältharen. Den trivs bäst i bland- och barrskog, men även i fjällbjörkskog.
Beteende:
Skogsharen är mest aktiv under skymning och natt. Den är en ensamlevande art som har ett revir men kan ha överlappande hemområden. Den rör sig snabbt och tyst, ofta i slingrande språng.
Föda:
Växtätare som äter örter, gräs, knoppar, skott, bark och ljung. Under vintern lever den främst av ris, tall- och björkskott.
Fortplantning:
Parning sker från mars till juli. Honan föder 2–3 kullar per år med 1–4 ungar (kull) per gång. Dräktigheten varar i cirka 50 dagar. Ungarna är pälsbeklädda och ser redan vid födseln.
Spår och tecken:
Utbredning:
Skogsharen finns i hela landet utom på Gotland. Den är vanligast i norra Sverige. I söder har den trängts undan av fältharen (Lepus europaeus), som klarar öppnare landskap och mildare vintrar bättre.
Jakt:
Skogsharen jagas främst under hösten och vintern med stövare eller genom smygjakt.
Jakt bedrivs ofta med drivande hund.
Vapenklass:
Vid jakt på skogshare används hagelgevär alternativt kulgevär klass 3 (hagelstorlek nr 4–6 är vanlig).
Tänk på till jägarexamen: