
Kännetecken:
Räven är ett medelstort hunddjur med smidig kropp och yvig svans. Kroppslängden är 60–90 cm, svansen 30–50 cm, och vikten 4–10 kg. Pälsen är vanligen rödbrun med vit undersida, vit svanstipp, och svarta ben och öronspetsar. Färgen kan dock variera – det finns även mörkare eller gråaktiga individer. Rödräven har spetsig nos, smala ben och stora öron, anpassade för att uppfatta svaga ljud.
Förekomst:
Rödräven finns i hela Sverige, från Skåne till Lappland, och är vårt vanligaste rovdjur. Den trivs i skogsbryn, jordbrukslandskap, fjällhedar, städer och öar – en mycket anpassningsbar art som klarar de flesta miljöer.
Beteende:
Räven är mest aktiv i gryning och skymning, men kan ses även dagtid, särskilt under sommaren. Den lever oftast ensam, men delar revir med sin familj under uppfödningen. Reviret markeras med doftmarkeringar och spillning. Räven är skicklig jägare, men också opportunist – den äter det som finns tillgängligt.
Föda:
Rödräven är alltätare. Den lever av smågnagare, harar, fåglar, ägg, bär, insekter och kadaver, men äter även frukt, avfall och spannmål. På vintern är sorkar en mycket viktig föda.
Fortplantning:
Parning sker i januari–mars. Dräktigheten varar cirka 52 dagar. Honan föder 4–6 ungar (valpar) i mars–maj, oftast i ett gryt i sandig mark, under en sten eller rötter. Valparna lämnar grytet efter 4–5 veckor och blir självständiga under sensommaren.
Spår och tecken:
Utbredning:
Rödräven finns över hela norra halvklotet och är världens mest spridda rovdjur. I Sverige ökade stammen kraftigt efter att rävskabbens utbrott på 1980-talet klingade av. Arten är vanlig och jaktbar.
Jakt:
Räven jagas under hösten och vintern med många olika metoder:
Vapenklass:
Vid jakt på räv används kulvapen i klass 1-3 eller hagelgevär (hagelstorlek nr 3–5). Vid åteljakt med kula används ofta klass 1-2.
Tänk på till jägarexamen: