Hagelvapnet Inledning
Moderna jaktvapen
För den svenska jägaren kan jaktvapen delas upp i tre huvudgrupper: hagelvapen, kulvapen och kombivapen (som är en blandning av de två förstnämnda).
Kulvapen skjuter ut en kula genom ett räfflat lopp som får kulan att rotera och därmed stabiliserar kulbanan. Kulvapen är effektiva på långt håll – för praktisk jakt uppåt 150–200 meter och på tävling uppåt 500 meter. Säkerhetsavståndet kan vara en halvmil (1,5 km för kaliber .22 LR, 5,3 km för kaliber 6,5×55).
Hagelvapen skjuter ut en stor mängd hagel genom ett slätborrat lopp. Hagelskottet är verkningsfullt för jakt på kort avstånd, från 30 meter och nedåt. Säkerhetsavståndet är mellan 200 och 400 meter (hagelstorleken i millimeter gånger 100 meter).
Kula och hagel kan jämföras med en sten och en näve sand som kastas. I båda fallen väger materialet lika mycket och kastas med samma kraft. Stenen gör ont på 30 meter – om den träffar. Sanden gör det på 3 meter och är lättare att träffa med, men på längre håll sprider sandklumpen ut sig och kraften försvinner.
Därav följer att hagel är ett bra val när man jagar nära bebyggelse eller när man jagar många personer tillsammans. Det kan inte komma några förlupna kulor och ett skott i fel riktning har en begränsad räckvidd.
Hagelvapen
Hagelvapen är konstruerade för en patron som skjuter ut en svärm av små hagel. I jaktsammanhang brukar antalet hagel per patron vara mellan 100 och 500, beroende på vad man jagar och vilken patron man väljer.
Hagelvapen kan också användas som slätborrade (oräfflade) kulvapen vid jakt efter bland annat vildsvin. Istället för hagel är då patronen laddad med en kula, som kallas slug, brenneke eller sabot. För att använda kulor i hagelvapen krävs att man är behörig för kulvapen klass 1.
För att påverka hagelsvärmens spridning har hagelvapnens pipor antingen fast trångborrning, eller utbytbara choker som innebär att man kan välja. Skalan går från cylinder (ingen trångborrning alls) till full trångborrning. Ju mer trångborrning, desto tätare hagelsvärm. Standard för jakt brukar vara en halv och en kvart, eller tre kvarts och en kvarts, trångborrning.
Man ska inte överdriva trångborrningens praktiska effekt vid jaktskytte. Full trångborrning behåller sin effekt några meter till.
Kulor i hagelvapen kräver klass 1-behörighet
Slug och brennekepatroner är hagelpatroner som laddats med en massiv blykula.
Sabotpatronen har en mindre kula som är innesluten i en plastkrage, som släpper när den lämnar pipan.
Precisionen hos kulor i hagelvapen är jämförelsevis dålig och ska inte användas över 40 meters skjutavstånd.
Kula (slug med mera) får användas endast i enkelpipiga hagelgevär i kaliber 12, 16 eller 20 av den som är behörig för kulvapen i klass 1 – samt endast vid jakt på vildsvin, dovhjort och mufflonfår.
Räfflad pipa avsedd för hagelgevär, eller räfflad choke, får användas.
Fakta Hagelgevär
Naturvårdsverkets definition av hagelvapen för jakt:
Med hagelgevär för jakt avses slätborrade tvåhandsvapen som inte har vik- eller fällbar kolv eller kolv av teleskopisk typ, vilka är avsedda att läggas an mot axeln och är konstruerade för hagelpatroner. Pipan ska vara minst 48 cm.
Med hagelpatron avses en patron laddad med röksvagt krut och som inte är konstruerad för att fördröja spridningen av haglen efter det att den lämnat gevärspipan.
Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 får användas vid jakt efter vilt som får jagas med kulvapen klass 3 och 4, samt vid jakt efter rådjur och lodjur.
För jakt får hageldiametern vara maximalt US nr 1 (4 mm).
Hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 och .410 får endast användas vid jakt efter viltarter som får jagas med kulgevär avsedda för patroner i klass 4.
Dubbelpipiga brytvapen
Hagelvapen finns i två grundmodeller; dubbelpipiga brytvapen utan magasin, samt enkelpipiga vapen med magasin. De dubbelpipiga brytvapnen är vanligast. När man laddar om delas vapnet mellan patronläget och mekanismen (baskylen) genom att man drar toplevern åt sidan och fäller ned pipan. Vid patronläget finns ofta en utdragare, som lyfter ut de skjutna patronerna en bit, eller en utkastare som skjuter ut tomhylsorna med kraft så de flyger bakåt – vilket snabbar upp omladdningen.
Dubbelpipiga hagelvapen förekommer i två varianter; sida vid sida eller bock (över–under). Ibland stöter man också på
Fakta Hagelkalibrar
Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter.
Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronen ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanlig hagelkaliber är alltså 12/70.
Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,5 mm. Patroner med samma hagelbelastning i de båda kalibrarna har samma effekt.
Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra till ett fullt kulgevär av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man alltså göra 12 kulor.
Halvautomatiskt hagelvapen
Hagelvapen med magasin förekommer antingen som pumprepeater (man repeterar fram en ny patron genom att dra framstocken rakt bakåt) eller som halvautomat. Båda vapentyperna får laddas med maximalt ett skott i patronläget och två skott i magasinet.
Fördelar med halvautomater är till exempel lägre rekyl och lite bättre förutsättningar för optiska riktmedel, samt bättre precision om man ska skjuta kula (slug med mera). Dessutom kan man ladda vapnet med tre skott istället för två (ett i loppet och två i magasinet). Man kan också ladda i fler skott i vapnet och samtidigt vara skyltklar under laddningsmanövern.
Nackdelar är sämre balans och – precis som när det gäller halvautomatiska studsare – ökad risk för vapenkrångel och inte lika lätt att visa en säker vapenhantering. Det är ju lätt att göra brytvapnet ofarligt (så att alla ser det) genom att bryta det.
Även repetermekanismer, som pumputomat, har nackdelen med en mängd rörliga delar som kan krångla, samt den många gånger sämre balansen.
Vad gäller snabbheten finns det knappast någon skillnad mellan brytvapen och halvautomatiska vapen. Däremot tar det någon sekund att ladda om med en pumpmekanism. Generellt bör man se till att mekanismen när sig för bråttom andra skott, ge det en tanke på sig att förnya svingen.
Siktar med hela vapnet
Eftersom hagelskytte är ett snabbt, reflexartat, skytte har alla hagelvapen några gemensamma drag. På ovansidan av piporna går spången, som avslutas längst ut vid mynningen med ett korn. Det är vad man siktar med. Men för att det ska fungera krävs en kolv som är anpassad till skytten så att pipan hamnar rätt vid en snabb anläggning. Kolven är i regel skränkt i sidled och alla kolvar har sina särdrag och passar olika skyttar mer eller mindre bra. Mer om detta under skytteavsnittet.
Kombivapen
Kombinationsvapen är brytvapen som ofta används vid till exempel rådjursjakt och skogsfågeljakt. De vanligaste modellerna är dubbelpipiga kombinationsgevär (kombibockar) och hageldrillingar (två hagelpipor sida–sida och en kulpipa under dessa). Om det trepipiga vapnet har två kulpipor kallas det kuldrilling.
Det finns även fyrpipiga vapen som kallas vierling med olika kombinationer av kulpipor och hagelpipor, men de är mycket ovanliga och exklusiva.
Tyngre drilling
Drillingen är lite mer komplicerad i sin konstruktion än den tvåpipiga kombibocken eftersom den har tre patronlägen och tre slagstift. I mekanismen ingår också två avtryckare och mekanik som ger skytten möjlighet att välja pipor. Drillingen är dessutom tyngre än en kombi.
Kombibocken fungerar i princip som en hagelbock när det gäller mekanismen. Skillnaden är att en av piporna är en räfflad kulpipa. De tillverkas i en mängd olika kulkalibrar.
Kulpipan på en kombibock kan vara antingen friliggande eller hellödd längs hagelpipan. Fördelen med friliggande pipa är att värmen som utvecklas när man skjuter inte påverkar stålet och förändrar kulpipans träffläge.
Kombibockar och drillingar har vanligtvis sikte, precis som kulvapen, och är förberedda för optiska riktmedel.
Det är mycket vanligt att kombivapen förses med kikarsikten eller elektroniska rödpunktsikten. Normalt är det frågan om låga förstoringar, eftersom möjligheten att skjuta en kula är avsedd för tillfällen när bytet befinner sig på för långt hagelhåll, snarare än verkligt precisionsskytte. Många väljer dessutom hakmontage på kombivapen, för att enkelt kunna ta bort kikarsiktet.
Alla vapen har serienummer
Alla nytillverkade vapen ska vara märkta med serienummer, tillverkare, tillverkningsland och tillverkningsår. Märkningen ska finnas på följande ställen:
- Slutstycke eller trumma.
- Eldrör eller pipa.
- Stomme, låda och mantel.
Lagstiftningen på det här området gjordes om 2011 och på äldre vapen hittar man ofta märkningen på ett ställe, för det mesta på pipan/piporna, vilket är i sin ordning. Äldre vapen behöver inte märkas om eller tilläggsmärkas.
Däremot kan man bli tvungen att märka vitala vapendelar om man bygger om eller importerar ett eget vapen. Jaktgäster, tävlingsskyttar, med flera får tillfälligt föra in vapen men inte är märkta enligt de svenska reglerna.
Avståndet är viktigast
Som framgår av resonemanget är skjutavståndet av helt avgörande betydelse. Att skjuta ett skott på 20 istället för 30 meter har mycket större effekt på skottverkan än valet av hagelpatron. Alla hagelpatroner – till och med övningspatroner – är omedelbart dödande för ett rådjur vid en bra träff på 20 meter.
Man ska inte heller låta sig luras av säkerhetsavståndet, som är hageldiametern i millimeter omvandlat till lika många hundra meter (2 millimeter ger ett säkerhetsavstånd på 200 meter). Säkerhetsavstånd handlar inte om skottverkan, utan om att man garanterat inte ska kunna skadas.
Avståndet har också stor betydelse för risken att skadeskjuta. Ju längre avstånd man skjuter på, desto fler blir de så kallade randhaglen – alltså spridda hagel som avlägsnat sig från den verkliga centrala delen av hagelsvärmen.
Många hagel ger bättre skottverkan
Hagelskottet är en avvägning mellan mängden hagel och de enskilda haglens kraft. Vilken skottverkan man får beror på båda dessa faktorer – och skjutavståndet. På till exempel rådjur får man en omedelbart dödande effekt om många hagel tränger in samtidigt i de vitala delarna i hjärt- och lungregionen.
Enstaka hagel kan emellertid – trots att de tränger in ordentligt – ge upphov till skadeskjutning där djuret går vidare från skottplatsen. Även om US 1 teoretiskt har mer kraft kvar på 30 meters avstånd och haglen tränger igenom bättre, så behöver den patronen inte ge en bättre skottverkan än US 3. Många gånger är det tvärtom. Det är därför man brukar säga att 30 meter är den övre gränsen för jaktskott – oavsett vilken hagelpatron, kaliber eller hagelstorlek man använder.