Bisam

Kännetecken:
Bisamen är en medelstor gnagare som påminner om en liten bäver, men med lång, tillplattad svans i sidled (inte lodrätt som bäverns). Kroppslängden är 30–40 cm, svansen ytterligare 20–25 cm, och vikten 1–2 kg. Pälsen är tät, mjuk och vattenavvisande, vanligen brun till mörkbrun med ljusare undersida. Huvudet är trubbigt med små öron och kort nos.

Förekomst:
Bisamen härstammar från Nordamerika men infördes till Europa i början av 1900-talet. Den finns spridd i stora delar av Norrland, men populationerna varierar kraftigt mellan åren. Arten trivs i sjöar, dammar, lugna vattendrag, våtmarker och diken med riklig vegetation.

Beteende:
Bisamen är kväll och nattaktiv och mycket anpassad till vattenliv. Den simmar och dyker skickligt och bygger hyddor eller gräver gångar i strandkanter. Ingångarna till boet ligger alltid under vattenytan. Den kan hålla andan i upp till 15 minuter.

Föda:
Främst växtätare – äter vass, kaveldun, starr, näckrosor, vattenväxter och rötter, men tar ibland även kräftor, snäckor och musslor. Typiskt är små “ätplatser” eller “matplatser” med rester av växtstjälkar nära vattnet.

Fortplantning:
Parning sker från mars till september. Honan får 2–3 kullar per år med 4–8 ungar per kull. Dräktigheten varar ca 30 dagar. Ungarna är fullt pälsade vid födseln och blir självständiga efter 5–6 veckor.

Spår och tecken:

• Spår: Avtryck med fem tår, ofta synliga bara som släpspår efter svansen på mjuk mark eller snö.
• Hydda: Kallas ibland bisamhydda – byggs av växtmaterial liknande en liten bäverhydda, ofta i grunda vatten.
• Spillning: Små, cylindriska, mörka kulor som hittas på stenar, strandbankar eller på flytande växtmaterial.
• Matplatser: Små högar av avgnagda växtrester nära vattnet.

Utbredning:
Bisamen spreds snabbt efter introduktionen i Europa och finns idag i stora delar av norra och östra Europa. I Sverige finns den främst i Norrland. Populationer minskar ibland kraftigt efter kalla vintrar eller sjukdomsutbrott.

Jakt:
Bisam får jagas under hela året. Jakten bedrivs vanligtvis med smygjakt vid vattendrag. Den jagas både för päls och viltvård, eftersom den kan orsaka skador på vallar och dammar genom grävning.

Vapenklass:
Vid jakt på bisam används kulvapen i klass 4 eller hagelgevär. Vid fällfångst gäller regler för typgodkända fällor.

Tänk på till jägarexamen:

• Nordamerikansk art, infördes till Sverige på 1900-talet.
• Mindre än bäver, med sidoplatt svans.
• Bygger hyddor och gångar i strandbankar.
• Äter främst vattenväxter.
• Jagas med klass 4 kulvapen eller hagel, eller fångas i fälla.
• Kan orsaka skador via dammar och jordvallar.