
Kännetecken:
Havstruten är Sveriges största måsfågel, upp till 70 cm lång med ett vingspann på omkring 1,5 meter.
Den känns lätt igen på sin mörkt grå till svart rygg, vita kropp, och kraftiga gula näbb med en röd fläck på undre näbbhalvan.
Benen är rosa.
Ungfåglar är brunfläckiga och får adult fjäderdräkt först vid tre-fyra månaders ålder.
I flykten har havstruten långa, breda vingar och en vit framkant på vingarna.
Förekomst:
Havstruten finns längs hela Sveriges kust, både vid Östersjön och västkusten, samt i större insjöar.
Den häckar på klippöar, skär, stränder och ibland tak nära havet.
Utbredningen har ökat inåt landet under senare år.
Beteende:
Havstruten är en kraftfull, dominant mås som ofta tar över boplatser från mindre arter.
Den är rovfågel-lik i sitt uppträdande och lever både som jägare och asätare.
Ses ofta ensam eller i par, men kan bilda små kolonier vid häckning.
Föda:
Havstruten är allätare, men livnär sig främst på fisk, sjöfågelägg, ungar, kräftdjur och kadaver.
Den tar även skräp och fiskrens och kan plundra andra fåglars bon.
Fortplantning:
Häckningen sker i maj–juni. Båda könen bygger ett bo av tång och gräs på marken, ofta på klippor eller öar.
Honan lägger 2–3 ägg, som ruvas i cirka 27–29 dagar.
Ungarna blir flygfärdiga efter 6–7 veckor, men stannar ofta i området en tid efteråt.
Flyttning:
Havstruten är delvis flyttfågel. Svenska fåglar övervintrar ofta i Västeuropa och längs Nordsjön, medan vissa stannar året runt i södra Sverige.
Utbredning:
Arten finns längs kusterna i norra Atlanten, från Norden till Nordamerika.
I Sverige är den vanlig längs hela kusten, särskilt i skärgårdar och hamnområden.
Jakt:
Havstruten är jaktbar under skyddsjakt enligt bilaga 1 i jaktförordningen.
Jakttid: Endast skyddsjakt 1 juli – 30 juni.
Jakten bedrivs vanligen vid kust, hamnar eller fiskodlingar.
Vapenklass:
Vid jakt används:
Tänk på till jägarexamen: