
Kännetecken:
Råkan är en stor, svart kråkfågel (45–47 cm lång) som liknar kråkan men har några tydliga kännetecken.
Den har helsvart fjäderdräkt med blåviolett metallglans och en ljusgrå, bar hud vid näbbroten hos vuxna fåglar – vilket skiljer den från kråka och korp.
Näbben är lång och smal, och benen är svarta.
Råkan känns igen på sin rakare näbb, blankare fjäderdräkt och ljudliga kraxande läten.
Förekomst:
Råkan förekommer främst i södra Sverige, där den häckar i jordbruksområden och parker, ofta i kolonier.
Den trivs i öppna landskap med gamla träd nära åkrar och betesmarker.
Under vintern drar många råkor söderut, men vissa stannar i milda kustområden.
Beteende:
Råkan är social och mycket sällskaplig.
Den lever i stora kolonier, både under häckning och vinter.
Råkan är intelligent, läraktig och vaksam, och den håller ofta utkik efter faror från trädtoppar.
Föda:
Råkan är allätare, men äter mest insekter, daggmaskar, frön, säd, smågnagare och avfall.
Den söker föda på åkrar och gräsmattor, där den ofta ses i flockar tillsammans med kajor.
Fortplantning:
Häckningen sker i april–maj.
Boet byggs av kvistar och grenar, högt upp i träd, ofta i täta kolonier.
Honan lägger 3–5 ägg, som ruvas i cirka 18–20 dagar.
Ungarna lämnar boet efter 4–5 veckor.
Flyttning:
Råkan är delvis flyttfågel.
De flesta svenska råkor flyttar till norra Europa (t.ex. Danmark, Nederländerna och Tyskland) under vintern.
Utbredning:
Förekommer i Europa och västra Asien.
I Sverige häckar den främst i Skåne, Halland, Östergötland och Västergötland, men populationen har minskat på senare år.
Jakt:
Råkan är jaktbar i Sverige enligt bilaga 1 i jaktförordningen.
Jakttid: Skåne & Halland 21 juli – 31 januari.
Jakt sker ofta som åteljakt, lockjakt eller skyddsjakt vid skador på grödor.
Vapenklass:
Vid jakt används:
Tänk på till jägarexamen: