Med vapeninnehav följer också ett stort ansvar:
En lika gammal som bra grundläggande regel är att alltid hantera ett vapen som om det är både laddat och osäkrat. Du behöver inte vara mästerskytt (vi kommer in på varför senare) men du får aldrig hantera ett vapen fel. Detta gäller inte bara blivande jägare, utan är den helt överskuggande principen inom sportskytte, på skjutbanor och i alla sammanhang där vapen förekommer.
Säkerhetsrutinerna inom jägarkåren har förbättrats markant sedan jägarexamen blev obligatorisk. Detta har emellertid inte hindrat att 48 personer i Sverige dödats av vådaskott mellan 1983 och 2008 – nära två personer om året. En mindre del av dessa olyckor berodde på att skytten tog fel på vilt och människa och 6 av de 48 personerna var icke jagande personer.
Det betyder sammanfattningsvis att det typiska vådaskottet under jakt är en jägare som skjuter antingen sig själv, eller sin jaktkamrat. Genomgående kan man också säga att nästan alla olyckor hade kunnat förebyggas med bättre säkerhetsrutiner.
Det finns några enkla säkerhetsrutiner vid själva handhavandet av vapnet som – om de följs – innebär att olycksrisken i princip blir obefintlig. Det här är saker som alla som tar jägarexamen ska visa att de kan vid de praktiska proven.
Indirekta säkerhetsrutiner är vapenvård och träning.
Sköt om ditt vapen, gör rent det, olja och lämna in det för service om någon detalj krånglar. Rengöring förebygger både krångel och förändringar som kan leda till för höga gastryck och i värsta fall vapensprängning. Krånglande vapen är en stor säkerhetsrisk eftersom det innebär att skytten måste undersöka felet. I sådana situationer kan det uppstå farliga moment.
Övningsskytte innebär att man även tränar säkerheten på skjutbanan i samband med förvaring, laddning, patron ur, förflyttning med mera. Man nöter in säkerhetsrutinerna – och som bonus blir man en bättre skytt. Övningsskyttet leder för det mesta till att man upptäcker tekniska fel på skjutbanan istället för ”i skarpt läge” under jakt.
Ta för vana att kontrollera loppet på vapnet varje gång du laddar eller gör patron ur. Kontrollera samma sak om du snubblar eller stöter i vapnet, eftersom det lätt kan hamna lera eller snö i pipan (risk för vapensprängning). Du kan också förebygga saken med en tejpbit klistrad över mynningen.
Vapenvård går ut på att rengöra och olja vapnet för att hålla undan rostangrepp, förebygga funktionsfel och öka livslängden. Vapenkänsel kan vara en bakomliggande orsak till hanteringsmisstag och vådaskott.
Dålig vapenvård kan också orsaka problem med vapnet. Fukt och vatten kan göra att träet sväller mot pipan, vilket påverkar precision och träffläge.
Pipan görs ren genom att den dras igenom med en läskstång, försedd med tyglappar eller borstar. Det finns speciella rengöringsmedel, bland annat krutlösare och solvent, som löser upp avlagringar från kulorna. I extrema fall kan avlagringarna bli en säkerhetsrisk. Det hela avslutas med torrdragning – lämna inga rengöringsmedel i pipan.
Pipan ska dras bakifrån patronläget, detta för att skydda kröningen/mynningen. Att dra pipan och spraya på lite olja (överdriv inte) kan man göra efter varje jaktdag – lite beroende på väder och hur man hanterat vapnet givetvis.
Vatten är aldrig bra. Ställ vapnet luftigt på tork, torka av det och olja in det efter en regnig dag i skogen.
Mekanismen, låda, baskyl, slutstycke och magasin görs rent och oljas in några gånger per år. En tandborste brukar vara till god hjälp. Annars går det bra med trasor och tops som suger. Sätt tillbaka och olja alla delar ordentligt efter demontering.
Stocken (om den är av trä) mår bra av att oljas in emellanåt. Det finns speciell stockolja, men det går också bra med linolja.